Flyttat

Nu skriver jag på denna plats: http://norlinphotography.blogspot.com/

Hinner inte med

Det var så förbaskat kallt idag, blåsten rev verkligen i ansiktet när jag gick den korta biten mellan ICA och mitt varma hem. Den här dagen har rusat iväg och jag har inte riktigt hunnit med känns det som, trots att jag klev upp tidigt just för att jag skulle hinna med. Det blir väl bättre imorgon. Jag tröstar mig med det.

Jag försöker återvända till någon slags vardag, men det är ju klämdagar och sådant ännu ett tag och fortfarande lite julhelgslugn. Man får passa på att njuta av det lugnet kanske.

Kyla och eldhaf

Jag hade tänkt gå runt och fotografera här i byn men det blir ju sällan som man tänkt. Jag åkte på en förkylning och har därför varit lite seg det senaste dagarna. Tänkte idag att nu så går jag ut men det är tjugo grader kallt och blåsigt, dessutom känner jag mig inte helt frisk. Inte det ideala läget för att strosa runt och knäppa det som kanske skulle kunnat bli de tjusigaste vinterbilder som jag någonsin gjort. Snön ligger ovanligt snyggt här just nu. Men kylan, blåsten och förkylningen sätter stopp för mina planer.

Istället gjorde jag upp en brasa och satte på en omgång kaffe i bryggare för att senda sätta mig att dricka kaffet och läsa i ett intressant litet häfte som jag hittade i faderns bokhylla. Häftet gavs ut i samband med 100-årsdagen av den stora stadsbranden i Luleå och häftet heter således Luleå i lågor. Branden skedde den 11/6 1887 och det är nu alltså 123 år sedan. Häftet är späckat med spännande bilder av Luleås gator och byggnader så som de tedde sig i slutet av 1800-talet. Väldigt fascinerande gamla bilder.

I Norrbottens-Kuriren från den 11 juni 1887 kan man läsa följande:

En fasans natt har gått till ända. Den allt förhärjande elden har på några timmar bortsopat den centralaste delen af vår stad. Endast nakna skorstenar och rykande askhögar finnas qvar och beteckna vägen, der den skoningslöse sköflaren gått fram.

[...]

Hög och majestätisk reste sig kyrkan i detta eldhaf. Oantastad af elden sträckte hon ännu sin spira mot höjden, men – “nu brinner äfven kyrkan”, var det förtviflans utrop som gick man och man emellan.

Hemskt skön var den syn, som nu tedde sig för åskådarnes blickar. Hela den centralaste delen af staden var ett enda eldhaf, i hvilket kyrkan och dess torn stack upp som en vårdkase.

[...]

Eldens uppkomst är oss ännu obekant. Dess verkningar äro fasaväckande. Nära hälften af vår stad, och dertill den centralaste delen, ligger i aska. Flera hundra menniskor äro husvilla och många dertill alldeles utblottade.

Detta är inte den muntraste delen i vår stads historia men likväl intressant. Det byggnader som inte brann upp blev tyvärr rivna under 1950 och 60-talet, då man hade för vana att riva gamla vackra byggnader för trista gråa betongklumpar. Nåväl, några finns ännu kvar.

Förresten, var inte stavningen förr lite tjusigare än idag? Nog låter väl “af”, “ävfen” och “förtviflan” snyggare än det gör på vårt moderna sätt att stavfa.

Nå, nu ska jag sätta i mig kaffet och läsa vidare. Vi ses!

Lugna dagar

Denna juldag gör jag verkligen ingenting. Ser på teve, äter godis och kopplar av. Det är 21 grader kallt så det blir inga promenader. Det är rätt skönt även om jag konstigt nog blir trött av att göra ingenting.

Imorgon kommer det att bli ungefär samma form av aktiviteter. Hade tänkt fotografera lite här i byn men det får bli någon annan dag och då lägger jag upp bilderna här sedan. Det blir väl bra?

Det som kommer

Lördagslugn. Det är mycket stillsamt idag, avkopplande och rätt skönt. Och på detta sätt kommer resten av den här dagen att fortsätta. Jag övervägde ett tag att ge mig i kast med att sammanfatta 00-talet. Men jag struntar i det; tio år är allt för lång tid för att sammanfatta. Mycket hinner hända i ens liv. Jag kan konstatera att mitt liv idag inte ser ut som det gjorde för tio år sedan. Troligen och förhoppningsvis kommer mitt liv att se annorlunda ut om ytterligare tio år.

Nostalgi kan förvisso vara trevligt att ägna sig åt men förmodligen inte lika intressant att läsa om. Så jag väljer att se framåt. Det nya decenniet kommer förhoppningsvis att bli ännu bättre och mer händelserikt. 00-talet handlade för mig i stor utsträckning om utbildning och utveckling. Jag har under detta decennium skaffat mig en viss bildning och förhoppningsvis blivit lite klokare på kuppen. Jag hoppas att 10-talet blir ett decennium där jag kommer att ha nytta av denna bildning.

Vad som kommer att ske i mitt liv det närmaste åren har jag förstås ingen aning om. Livet tenderar ju att ständigt föra en till platser som man inte visste man skulle komma till. Jag kan inte göra annat än att arbeta, utvecklas och hoppas på det bästa.

Grå dag

Får en lätt migrän så jag lägger mig efter lunchen på soffan och vilar. Det dröjer inte länge så kommer ledan så jag ger mig på att försöka fotografera den här dagen, men sådana sysslor utföres helst utan bultande huvud. Det är för övrigt en sällsamt grå dag; inte det bästa ljuset sådana dagar.

Jag sätter mig istället vid skrivbordet och tar tag i dagens administrativa sysslor men även dessa, till synes enkla, aktiviteter är svåra att genomföra. Men jag kämpar på och får på så vis större delen av dagen att gå. Senare lägger jag mig åter på soffan och somnar.

Jag hoppas att jag slipper få migrän framöver, för det kan verkligen förstöra en dag. Huvudet känns nu något lättare, så det finns hopp för morgondagen.

Denna helg är glömd

Kära dagbok, denna helg har varit enastående lugn och stillsam. Jag har läst i böcker, vilat på soffan, ätit något, vilat mer på soffan, druckit kaffe, ätit bulla, halvslumrat i soffan framför något småtråkigt teveprogram och så vidare och så vidare.

Detta är med andra ord inte en helg som kommer att gå till historien, inte en helg som det kommer att talas om i många år framöver. Faktum är att jag redan glömt den.

Jag tar och återvänder till soffan och en bok, just nu läser jag Nina Solomins bok ok, amen och en bok med Bangs reportage. Båda två skriver väldigt bra. Och har man möjlighet att välja så väljer i alla fall jag alltid att läsa någon som skriver bra.